Direktlänk till inlägg 7 december 2013
[TEMA] En Hjälpande Hand - Del 2
Jag är fortfarande starkt inne på det här med att hjälpa folk så även detta inlägg handlar om det nuvarande temat!
Men jag lovar något mer humoristiskt senare ikväll! ;)
”En liten pojke hade nyss lärt sig att räkna. Han älskade att räkna och räknade allt som kom i hans väg. En dag satt han i köksfönstret och tittade ut. Det snöade ute och eftersom pojken inte kunde göra något roligare än att räkna, började han räkna snöflingorna som föll på en gren i ett plommonträd nära köksfönstret.
Pojken satt länge och räknade och blev nyfiken på hur många snöflingor som grenen orkade bära, och vad som skulle få den att brista. Nu var han uppe i 7470 snöflingor och precis när han räknade till 7471 så brast hela grenen med ett väldigt brak.
Pojken tänkte länge på hur det kom sig att det bara behövdes en enda snöflinga extra för att få den stora grenen att brista.
På kvällen satt han med sin mor och tittade på nyheterna. När de var slut tittande han frågade på sin mor och sade:
- Tänk om vi bara är en enda människans goda gärning från fred på jorden.”
Detta är en historia som har inspirerat mig så otroligt mycket, jag kommer inte ihåg vart jag läste den eller när – men jag har haft med mig just dessa ord i flera år. Den är bara såå.. ja, perfekt. Tro på att din nästa goda gärning är ett steg närmare ett utopianskt samhälle där alla behandlar varandra precis som vi borde bli behandlade och låt det bli din motivering till att vara en god människa.
Men då säger du, ”varför ska vi gå och viga oss själva åt ett falskt hopp om en framtid som aldrig kommer inträffa?”. Det är sant, vad är oddsen att när jag betalar någons Alvedon eller när Mr X köper två faktum istället för en att det innebär fred på Jorden?
Det är då jag vill återkomma till något som numera klassas som kliché. Förlora aldrig hoppet.
Man får det inprintat i pannbenet från varenda motiverande krigstal innan Mel Gibson eller Russell Crowe stormar mot den ockuperande armén med ett svärd i högsta hugg, så man tänker liksom ”aja, men hoppet ska man ju inte förlora. De é typ dåligt” eller så ser man det som en grej de säger i filmerna, ”typisk filmreplik, doesn’t mean a shit”.
Men se jag håller inte med. Hoppet är ändå allt. Man hoppas på löneförhöjning, att ens mormor lever ytterligare ett år, att det går bra på kompisens arbetsintervju.. ..det är ju med oss vart vi än går, så varför inte leva efter hoppets anda och göra vad vi kan för oss själva?
Väldigt spretigt inlägg och jag vet inte riktigt om jag kom fram till något, eller om jag ens ville komma fram till något men det var tankar jag behövde häva ur mig. Hoppas det även dragit igång din hjärna och att du känner dig manad att skriva något!
Kommentera jättegärna dina tankar kring detta här eller på Facebook!
Jo tack, ironi finns det gott om här i livet. En del ironi slår till bara sådär och är helt hysteriskt rolig och en del ironi kan såra dig. Men det mest ironiska jag har varit med om vet jag inte vilken kategori det faller under, men det hände nylige...
Det första jag läser när jag trycker på fliken ”principprogram” är följande: ”Kristna Värdepartiet bygger på den kristna värdegrunden. Vår viktigaste politiska utgångspunkt är människovärdet. Härav följer naturligt en stark tro på f...
Alltså, jag har ett stort problem när det kommer till filmer. Det är inte det att jag inte gillar dem – jag älskar filmer! Men jag blir så vansinnigt jävla sugen på all mat man ser.. Och nu pratar jag inte om en McDonalds-skylt i bakgrunden på ...
För ett par veckor sedan var jag glad. Jag var på helt sprudlande humör så det var nästan straffbart. Missförstå mig rätt nu, jag hade en ovanligt bra dag utöver det vanliga – det är inte som om jag är emo varje vecka och har en bra dag då och ...
Vad gör jag? Jo, jag sitter och spelar Xbox samt smaskar på OLW Sourcream & Onion och plågas. Hur kan det vara att plågas? Jo, se det ska jag berätta för dig.. Omständigheterna för min måndagskväll skulle vara perfekta vore det inte för min törst. N...
